Syftet med den hÀr studien har varit att undersöka lagidrottare och idrottsutövare som utför sin idrott individuellt och deras attityder gentemot olika typer av mÄl, samt att undersöka om det fanns nÄgot samband mellan attityden till mÄlen och optimism. Som avgrÀnsning valdes friidrottare och fotbollsspelare pÄ elitnivÄ, och sex olika typer av mÄl. Studien som gjordes var en enkÀtstudie som analyserades med hjÀlp av SPSS 15.0. Resultatet visade att det fanns skillnader mellan fotbollsspelarna och friidrottarnas attityder gentemot mÄlen, men att det inte gick att urskilja nÄgra mönster som att fotbollspelarna skulle vara mer resultatinriktade. Studien visade Àven att friidrottarna var mer optimistiska Àn fotbollsspelarna i avseende pÄ LOT, men att bÄde grupperna hade ett högt medelvÀrde pÄ testet.

Bland idrottare idag Àr ÄterhÀmtning inte ansedd att vara en av de viktigaste bestÄndsdelarna i deras trÀning. För en optimal prestationsutveckling och framgÄng krÀvs optimal trÀningsplanering samt att som idrottare balansera trÀningsbelastningen med tillrÀcklig och effektiv ÄterhÀmtning. Inom idrotten nÀmns ÄterhÀmtning som en psykosociofysiologisk process vilket visar pÄ att för att uppnÄ optimal ÄterhÀmtning behöver idrottaren ÄterhÀmta sig ur ett helhetsperspektiv. Syftet med studien Àr att kartlÀgga om och i sÄdant fall hur en grupp svenska friidrottare, 18 Är och Àldre, ÄterhÀmtar sig under en specifik trÀningsperiod. Undersökning skedde genom en webbaserad enkÀt som bestod av bÄde öppna och fasta frÄgor.

Bakgrund. Fotboll Àr vÀrldens största idrott och risken för skador Àr stor. Orsaker till att fotbollsspelare inte ÄtergÄr till idrotten Àr frÀmst nedsatt funktion samt rÀdsla för ny skada. MÄnga fotbollsspelare Àr idag fysiskt redo att ÄtergÄ till spel, men inte psykiskt. Syfte.

Akut hamstringskada Àr en vanlig skada inom fotboll. Skadan utgör 12% av alla skador som uppkommer inom fotboll. Lag pÄ elitnivÄ drabbas per Är av i snitt 3,4 skador, med en rehabiliteringstid pÄ i snitt 21,5 dagar. Syftet med studien var att undersöka om det fanns en obalans i styrka mellan hamstringmuskulatur och m. quadriceps i det skadade jÀmfört med det icke skadade benet.

Syftet med denna studie Ă€r att undersöka om ett engagerat socialt nĂ€tverk kring en ung fotbollsspelare har ett samband med en talangfull fotbollsspelare. Studien utgörs bĂ„de av en kvalitativ och en kvantitativ metod dĂ€r den kvalitativa metoden bestĂ„r av intervjuer med tvĂ„ lags trĂ€nare och den kvantitativa metoden utgörs av en enkĂ€tundersökning för lagens spelare. Resultatet visar att det finns tendenser till ett högre förĂ€ldraengagemang hos talangfulla spelare, men dĂ€r fĂ€rdigheterna inte har nĂ„gon betydelse i frĂ„gor som berör förĂ€ldrarnas beröm, tröstande, nöjdhet med spelarens kvaliteter som fotbollsspelare samt instĂ€llning vid motgĂ„ng. Talangfulla spelare upplever en positiv kĂ€nsla av att ha förĂ€ldrarna nĂ€rvarande vid match, till skillnad frĂ„n mindre talangfulla spelare. Överlag visar det sig ocksĂ„ att spelarna umgĂ„s med likasinnade lagkamrater ifrĂ„ga om fĂ€rdigheter som fotbollsspelare.

Bakgrund: Unilateral bentrÀning Àr ett relativt outforskat omrÄde inom trÀningsvetenskapen. Traditionellt genomförs fystrÀning för intermittenta idrotter bilateralt, trots att idrottens rörelser sker unilateralt. Det finns mÄnga studier som behandlar samband mellan agility och effektutveckling, men fÄ som har undersökt skillnaden mellan unilateral och bilateral effektutveckling sett till agility.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om unilateral effektutveckling har en starkare korrelation med agility Àn vad bilateral effektutveckling och agility har hos kvinnliga fotbollsspelare i division 2.Metod: Kvinnliga fotbollsspelare (n=13, Älder 23 ± 4 Är) utförde vertikalhopp med tillÀggsbelastning pÄ bÄda benen, vÀnster ben och höger ben pÄ 20 kg, 30 kg, 40 kg samt för bÄda benen pÄ 50 kg och T-test och Pro agility test. Effektutveckling i förhÄllande till kroppsvikten pÄ bÄda benen (PBbw), vÀnster ben (PVbw) och höger ben (PHbw) analyserades och korrelerades sedan mot T-test (Ttest) och Pro agility test (Proagility).Resultat: Signifikanta korrelationer hittades mellan agility och bÄde vÀnster unilateral (PVbw-Ttest, r = -0,578) och bilateral (PBbw-Ttest, r = -0,741; PBbw-Proagility, r = -0,555) effektutveckling, dÀr korrelationen bilateralt var starkast. Ingen signifikant korrelation hittades mellan höger ben och agility.Konklusion: Bilateral effektutveckling hade en starkare korrelation med agility Àn vad unilateral effektutveckling och agility hade hos kvinnliga fotbollsspelare i division 2..

ABSTRAKT  Det rÄder oklarheter om hur styrketrÀning för fotbollsspelare ska bedrivas pÄ ett effektivt sÀtt. Syftet med studien var att undersöka hur fem veckors knÀböjstrÀning med ?svÀnghjulsergometer (YoYo-squat)? pÄverkar styrke- och power relaterade prestationsfaktorer hos fotbollsspelare. Försökspersonerna var 16 manliga försökspersoner i Äldern 16-19 Är. De delades in i försöksgrupp (N=9) och kontrollgrupp (N=7).

Bakgrund: Att skapa bra förutsÀttningar och ta hand om idrottstalanger Àr angelÀget i mÄnga lÀnder, sÄ ocksÄ i Sverige. Ett led i att skapa möjligheter för vÄra idrottsungdomar har varit satsningen pÄ idrottsgymnasier.Syfte: Syftet med den hÀr studien var att undersöka om de friidrottsungdomar som presterar bÀst vid antagningstester till Friidrottsgymnasiet i VÀxjö Àven Àr de friidrottare som presterar bÀst resultat som seniorer. Material och metod: Totalt 207 friidrottare, i 15 Ärs Älder, (100 flickor och 107 pojkar) som utfört ansökningstesterna till FIG VÀxjö och presterat ett friidrottsresultat som senior ingick i studien. Följande antagningstester ingick:30 meter flygande(snabbhet), kulkast framÄt (explosivitet) samt plinthopp, 90 sekunder (styrkeuthÄllighet). Antagningstesterna jÀmfördes med friidrottarens bÀsta prestation utförd som senior. En jÀmförelse gjordes Àven grengruppsvis.

Akut hamstringskada Àr en vanlig skada inom fotboll. Skadan utgör 12% av alla skador som uppkommer inom fotboll. Lag pÄ elitnivÄ drabbas per Är av i snitt 3,4 skador, med en rehabiliteringstid pÄ i snitt 21,5 dagar. Syftet med studien var att undersöka om det fanns en obalans i styrka mellan hamstringmuskulatur och m. quadriceps i det skadade jÀmfört med det icke skadade benet.

Den hÀr studiens syfte Àr att undersöka hur sex unga tjejer i ett fotbollslag ser pÄ sitt fotbollsspelande i förhÄllande till omgivningens syn pÄ fotboll och den allmÀnna bilden av en typisk fotbollsspelare. För att besvara dessa frÄgor genomfördes gruppintervjuer med tjejerna och observationer av fotbollstrÀningarna. Kopplat till befintliga genusteorier kom studien fram till att de unga tjejerna anser att killar Àr bÀttre fotbollsspelare Àn tjejer, och att killar inom fotbollen utgör en mÄttstock som tjejerna bedömer sig sjÀlva utifrÄn. Studien visar Àven att tjejer och killar systematiskt hÄlls isÀr inom fotbollen med hjÀlp av de vedertagna normerna kring de bÄda könens olika fysiska förmÄgor och att tjejerna har antagit detta sÀtt att betrakta kön..

Syftet med denna uppsats Àr att utreda om svenska, manliga fotbollskommentatorer gör nÄgon skillnad i hur de omtalar kvinnliga respektive manliga fotbollsspelare vid misstag. Materialet i undersökningen Àr frÄn SVT:s sÀndningar av fotbollsturneringen i OS i London 2012, och bestÄr av tre herrmatcher och tre dammatcher. I och med att materialet Àr sÀndningar av SVT bestÄr materialet av bÄde rörlig bild och ljud. Syftet uppnÄs genom att fotbollsspelares misstag och kommentatorers kommentarer kategoriseras för att fÄ en objektiv och enhetlig undersökning, sÄ att dessa sedan kan analyseras för att utmynna i rÀknebara resultat. Metoden Àr alltsÄ en kvalitativ kategorisering av bÄde fotbollstekniska aspekter och kommentatorers uttalanden, för att följas av en kvantitativ analys.

SammanfattningMagisteruppsats i företagsekonomi, 15 hpFöretagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitetFörfattare: Simon HÄrd & Peter LarsenHandledare: Robert JoachimssonTitel: VÀrdering och redovisning av fotbollspelareBakgrund och problemformulering: En stor andel av de företag som i dagslÀget existerar Àr sÄ kallade tjÀnsteföretag eller kunskapsföretag. För dessa Àr personalen den största tillgÄngen men anstÀllda tillÄts inte redovisas i balansrÀkningen. Fotbollssporten har dock ett unikt regelverk som möjliggör att förvÀrvade anstÀllda, fotbollsspelare, fÄr aktiveras i balansrÀkningen som en immateriell tillgÄng. Uppsatsens frÄgestÀllningar lyder: Erbjuder redovisningen av fotbollsspelare i svenska fotbollsklubbar en rÀttvisande bild av klubben och speglar den dess verkliga vÀrde? Vad Àr tanken bakom de nu existerande redovisningsreglerna och finns det andra metoder att redovisa fotbollsspelare som skulle ge en mer rÀttvisande bild och spegla deras verkliga vÀrde bÀttre?Syfte: Att utreda om dagens regler för hur fotbollsspelare skall redovisas bidrar till att en rÀttvisande bild och ett verkligt vÀrde av en svensk fotbollsklubb uppvisas i redovisningen.

UtifrÄn fem damfotbollsspelares egna berÀttelser avser den hÀr studien att belysa hur damfotbollsspelare förhandlar med normer och förestÀllningar som omgÀrdar fotboll och genus samt illustrera vilka strategier som tillÀmpas i detta förhandlingsprojekt.Min empiri visar att de tvÄ genuskodade förestÀllningar/myter som omgÀrdar damfotbollsspelare Àr att alla Àr (1) lesbiska och (2) maskulina. Bilden av ?den lesbiska och maskulina damfotbollsspelaren? Àr stereotyp och att stereotypisera damfotbollsspelare Àr ett sÀtt att befÀsta dem som avvikande och icke-normala eftersom de spelar fotboll, en idrott ursprungligen av och för mÀn, och inte för kvinnor. Min empiri visar ocksÄ att fotbollstjejerna förhÄller sig till kroppsliga ideal som de vill uppnÄ bÄde som kvinnor och som fotbollsspelare. De ser en önskvÀrd och ideal kvinnokropp som feminin vilket, för dem, innebÀr en kropp utan stora muskler.

Bakgrund och syfteUnder en fotbollsmatch rör sig spelarna nÄgonstans mellan 9-12 km i olika hastigheter. UngefÀr 10 % av denna strÀcka genomförs genom löpningar av hög intensitet, dÀr de flesta sprinter sker kring 2 sekunder. Under 2 sekunder hinner en spelare ungefÀr 10-15 meter, beroende pÄ spelarens accelerationsförmÄga. Studier har visat ett samband mellan hopp och sprintförmÄga bÄde bilateralt och unilateralt. Dock Àr det fÄ studier som följt förloppet frÄn start till 30 meter med mellantider om varje 5 meter och fÄ studier genomförda unilateralt hos fotbollsspelare.

Studiens syfte var att med neuropsykologiska utredningsverktyg undersöka exekutiva funktioner hos allsvenska fotbollsspelare samt division 1 spelare. Även sambandet mellan spelarnas exekutiva funktioner, gjorda mĂ„l och assist undersöktes. 57 herr- och damspelare testades. Elva kliniska utredningstest anvĂ€ndes. Resultaten visade att de allsvenska spelarna hade signifikant bĂ€ttre kapacitet pĂ„ vissa exekutiva funktioner Ă€n spelarna frĂ„n division 1.